Jag packade ihop det sista som skulle med, eftersom det var bestämt att jag skulle vara med när valparna kom så var det mesta redan packat sen någon dag tillbaka...
Tre timmar senare var jag på plats hos en flåsande Trizz.
Vid fyra tyckte vi det var lustigt att inget mer hänt men enligt info via nätet var detta inte lång tid , men vi beslutade att ringa veterinären ändå, och de tyckte vi skulle komma in. Eftersom vi är i "Smålands djupa skogar";-) så var det ju en resa på 1,5 timmar till närmsa djursjukhus, Läckeby (inte som en annan är van vid, 5 minuter bort...) Där blev det röntgen och vi såg en hel hög vapar närmare bestämt 9 st, men att en, den förste låg med nacken ned och låg då och blockerade de övriga.
Så det blev beslut om snitt.
Eftersom det var natt och bara en veterinären och en sköterska bad vi att de skulle "langa" ut valparna efter hand så att vi kunde ta hand om dem under tiden, och det lovade de... men det "glömdes" nog under tiden....
För efter en för oss väldigt lång tid kom de ut med valparn i två lådor, 5 tikar och 4 hanar och endast två var då i livet.
Vi tog vars en och försökte gnugga liv och slunga ut vätska i från luft vägarna på dem , samtidigt som vi bad om en kuvös till de 2 som levde och fick fylla hanskar med varmvatten för att de skulle hålla värmen till kuvösen anlände....som var kall!!!!! ............
Vi försökte länge och väl med de sju valparna men ingen ytterligare gick att rädda....
Först är man bara såååå otroligt ledsen över att hela sju stycken skulle "stupa på målsnöret" , men sen efter, bara så himla glad och lättad över att Trizz klarade det så bra och att det iallafall blev två underbart fina gossar.
Deras födelsedag blev 11 11 11
Stort Grattis Annika till kennelns första labbekull , Lycka till med de två godingarna!!!
 |
| Trizz och hennes två små mirakel!! |
Vill ni följa grabbarna så gå in på Knipans kennel och titta under labvalparnas dagbok (www.123minsida.se/knipanskennel )
3 kommentarer:
Tack snälla Kathy för all hjälp när dom små grabbarna kom till världen. Kunde inte låta bli att fälla en tår när jag läste vad du hade skrivit. Precis så gick det till. Dom sju som inte över levde var så fina... Och bland dom sju så var din lilla Milda... Nu är ett brev skrivet till djursjukhuset. Oss hjälper det inte men förhoppningsvis någon annan så att dom slipper hamna i samma sitts som vi gjorde.... Vi får väl se om vi får något svar... Tack än en gång för hjälpen vi gjorde allt som stog i vår makt för att detta skulle gå bra men det hjälpte inte...
Kram på dej
Jag tror inte detta är sant...
Det är nog den värsta beskrivning jag läst av veterinärarbete.
Försökte dom vända fellägesvalpen?
Kommer ALDRIG att våga åka till Läckeby.
Teal hade felläge på sin första valp i första kullen
men bomullsvantar och lite knixande löste det hela tack o lov!
Birgitta
usch så sorgligt!! Har också varit ute för en valp med felläge, det kom fyra bara plopp-plopp-plopp men sen var det stopp, då en valp låg med huvudet slaget åt sidan... Vi försökte också trycka tillbaka den, men eftersom det var 8 kvar som tryckte på så gick det inte, och det blev snitt. Jag hade tur - alla utom den som låg fel överlevde.
När de kommit ut fick jag dem i en hög, i en -varm- kuvös, och med order om att gnugga gnugga gnugga och inte låta dem somna tills tiken kom tillbaka ihopsydd och vaken igen...
Njut och gläds åt de två, Annika!! Synd om Kathy som inte fick nån liten Milda den här gången.... :-( men det kommer fler valpar :-)
Kram!
Annika
Skicka en kommentar